Sök:

Sökresultat:

1876 Uppsatser om Musik i förskolan - Sida 1 av 126

Könade förvÀntningar. Vad kan mÀn bidra med i förskolan?

Avsikten med denna studie a?r att underso?ka bakomliggande orsaker till en la?g representation av ma?n i fo?rskolan. Genom intervjuer har vi fa?tt ta del av tankar och synsa?tt hos personer som har en na?ra anknytning till fo?rskolan. I va?r teoretiska ansats sa? har R.W.

Förhandsavgörandereglernas inverkan pÄ hovrÀttens prejudikatdispensregler

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Psykisk oh?lsa inom f?rskolan Det kommer v?l senare i livet? En kvalitativ studie om f?rskoll?rares och specialpedagogers uppfattningar och erfarenheter av begreppet psykisk oh?lsa samt deras f?rebyggande arbete i f?rskolan.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Sökande efter meningspotential-en studie om iPad i förskolan

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

IKT i fo?rskolan. En studie av hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­ och kommunikationsteknologi

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Musik som pedagogiskt redskap - fyra lÀrare ger sin syn pÄ musik i skolan

Musik Àr en del av mÀnniskans vardag. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vilken syn fyra pedagoger har pÄ musikÀmnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av forskning och annan litteratur inom Àmnet. VÄr undersökning Àr kvalitativ och innehÄller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik Àr en viktig del av skolans verksamhet.

Musik som pedagogisk resurs i förskolans tidigare Är

Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser pÄ sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tÀnker sig att barn lÀr genom musik, samt hur de anvÀnder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger pÄ Ätta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med Äldersgruppen 1-3 Är. Studiens resultat visar att pedagogernas syn pÄ den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de anvÀnder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan. .

LÀsförstÄelse kan försÀmras av att lyssna pÄ sjÀlvvald musik

Denna studie undersöker om musik kan pÄverka resultatet pÄ ett lÀsförstÄelseprov. Det finns tidigare forskning som tyder pÄ att musik Àndrar vÄrt kÀnslomÀssiga tillstÄnd vilket i sin tur kan pÄverka vÄr kognitiva förmÄga. Försöket bestod av att 64 gymnasieelever fick utföra tvÄ lÀsförstÄelseprov, ett i tystnad och ett nÀr de fick spela sin egen musik genom sina egna musikspelare. Efter varje prov fick deltagarna fylla i ett formulÀr med kontrollfrÄgor gÀllande deras prestation och studievanor. Det fanns en signifikant interaktion mellan musik och deltagarnas vana att studera med musik, sÄ att de vana presterade sÀmre med musik jÀmfört med tystnad..

Det é skrill: En studie om högstadieelevers musiklyssning

Vi ville i denna text undersöka vad högstadieelever lyssnar pÄ för musik, varför de lyssnar pÄ musik och hur ofta de lyssnar. Det intresserade oss att bÄde veta hur musik pÄverkar dem positivt och negativt. För att fÄ reda pÄ hur ungdomar lyssnar pÄ musik och hur de uppfattar att den pÄverkar dem valde vi att genomföra intervjuer med 14 elever, bÄde tjejer och killar, i högstadiet. Det vi kom fram till i vÄr intervjustudie var att eleverna lyssnar mycket pÄ musik. Vi kunde tydligt se hur informanterna anvÀnder musik pÄ olika sÀtt.

Musik som pedagogiskt redskap i förskolan : En intervjustudie om hur sex verksamma förskollÀrare uttrycker att de vÀver in musik i barns lÀrande

Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse förskollÀrarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom omrÄdet visar att musik i förskolornas pedagogik Àr att föredra dÄ musik frÀmjar barns utveckling inom flera omrÄden, exempelvis sprÄk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssÀtt pÄ hur förskollÀrarna kan anvÀnda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien Àr uppbyggd utifrÄn en kvalitativ metod baserad pÄ strukturerade intervjufrÄgor. Studiens resultatdel visar pÄ förskollÀrarnas uttryck kring hur de ser pÄ musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan.

Musik och Ljud i Film : -En adaptionsanalys av Trainspotting

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Musik inom demensvÄrden

Demens Àr en allmÀn benÀmning pÄ olika sjukdomstillstÄnd i hjÀrnan. NÄgra symtom vid svÄr demens Àr minnesstörning, oförmÄga att tala, oro och aggressivitet. Musik Àr en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svÄrt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjÀlp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvÄrdnaden för personer med svÄr demens.

Musikpedagogik i förskolan : Om olika syften med att arbeta med musik i förskolan

LÀroplanen fastslÄr att det Àr förskollÀrares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmÄga, och deras förmÄga att uttrycka sig via musik. Musik ses av mÄnga som en sjÀlvklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och pÄ vilket sÀtt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. ArbetssÀttet pÄ musikinriktade förskolor jÀmförs medickeinriktade förskolors arbetssÀtt.

Bilden och musikens roll i barns utveckling - en undersökning av pedagogens uppfattning av bild och musik i förskolan

Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika försolepedagoger ser pÄ bild och musik i förskolan. Vi har studerat litteratur som Àr relevant för Àmnet och det redovisas i litteraturdelen. VÄr undersökning Àr baserad pÄ tio stycken intervjuer. I vÄrt resultat kom vi bland annat fram till att de pedagoger vi intervjuade anser att bild och musik Àr en viktig del i förskolan. De ser inte bara bild och musik som nÄgot roligt nÀr man har tid över.

Pedagogers syn pÄ musik och rytmik : Kan musik och rytmik pÄverka barns sprÄkutveckling?

Syftet med detta arbete har varit att undersöka nÄgra utvalda pedagogers förestÀllning hur musik och rytmik pÄverkar barns sprÄkutveckling. Till syftet anvÀnde vi oss av följande frÄgor : Vilka förestÀllningar har pedagoger kring hur barns sprÄkutveckling pÄverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I vÄra intervjuer gjorde vÄra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen anvÀnder musik och rytmik i sin verksamhet. VÄrt resultat visar pÄ vikten av att man som pedagog kÀnner sig trygg med att anvÀnda musik som ett sprÄkutvecklande verktyg..

1 NĂ€sta sida ->